jag springer med brunbrända ben
med bortglömda djur i en storm
vi jämrar och gråter i takt
för världen som stängt sina hörn

jag ligger bland kadaver och sover
det sjungs inga klagosånger mer
en dödfödd flicka bland döda djur
vi omfamnas av skog ni bränt ner

det finns inget kvar för den
som inte vill andas för sig själv
en himmel med stjärnor man inte kan se
som man inte kan karva i något mer